Integration och återintegration

När man pratar integration idag, tänker man kanske främst på flyktingar som flytt från krig och förföljelse för att finna trygghet i Sverige. Men faktum är att integration finns inom så många olika områden, och berör både de som invandrar till Sverige och svenskar som utvandrar till andra länder. Har du som svensk flyttat utomlands så krävs det någon form av integration för att du ska komma in i vardagen och livet i det nya landet. Integrering i det nya Om man söker efter synonymer till integration, får man upp ord som sammansmältning, samordning och förening till en helhet. När du flyttar till ett annat land är det förstås väldigt mycket nytt. Hur mycket nytt beror på om du är bekant med landet sedan tidigare, och hur många likheter det finns mellan det nya landet och Sverige. När du kommit någorlunda till rätta, fått ordning på boende, satt igång med eventuellt jobb eller studier och så vidare, börjar vardagslunken sakta att sätta in. Någonstans där har du kommit in i det nya samhället, eller inte. Ibland sker integrationen liksom per automatik. Det är många faktorer som påverkar, från samhällets sida och från din egen. Ibland är det inte riktigt lika enkelt, utan man får själv jobba på för att integrationen ska fortlöpa på det vis man vill. Integration genom olika vägar Integration kan, och bör, ske genom olika vägar. Ett sätt är om man har arbete eller ska studera i det nya hemlandet. Då är det en naturlig väg till kontakt med både andra människor och samhället. Om det på arbetsplatsen eller i skolan vistas många andra svenskar, är det ändå viktigt att man umgås med lokalbefolkningen, och försöker prata deras språk om man har tänkt att stanna länge i landet och vill lära sig språket. Givetvis är det inte bara för språkets skull, utan för den kulturella och sociala biten är det viktigt att komma i kontakt med och integrera med de människor som bor på, och kommer från, den plats man valt att flytta till. Om man till en början inte har en arbetsplats eller skola att gå till, eller jobbar på en mycket liten arbetsplats, eller till och med ensam, behöver man aktivt söka sig till andra platser. En utmärkt väg in i lokalsamhället är att prata med grannarna. Du kan börja med att hälsa, kanske fråga hur det står till, eller be om en vägbeskrivning till någon särskild plats. Vad man säger är inte så viktigt, själva frågan skapar kontakt. Man kan även börja prata med lokala butiksinnehavare och liknande. Berätta gärna lite om dig själv, att du är nyinflyttad från Sverige och gärna vill lära dig så mycket om landets seder och traditioner. En annan väg att gå är att söka reda på föreningar, klubbar och liknande som utövar det fritidsintresse du har, eller skaffa dig en helt ny hobby. Du kanske kan börja träna i en idrottsförening eller besöka biblioteket. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränsen och i samband med en fritidssysselsättning kommer du garanterat att komma i kontakt med andra människor, och kanske även skaffa dig några nya vänner. Re-integration (återintegration) Kanske har du bott i landet tidigare och då känt till det väl. Nu har det gått många år och antingen vet du att samhället har förändrats på olika vis, eller så kommer det mer eller mindre som en överraskning när du kommer på plats. Re-integration, eller återintegration, handlar mycket om gamla erfarenheter och förväntningar, och din förmåga att anpassa dig efter tiden som råder idag för att trivas och komma in på ett bra sätt. Ibland är det sig likt, men ibland kan den stad eller det land man flyttar till ha förändrats väldigt mycket sedan sist. Då gäller det att kunna se det positiva i förändringarna och ta seden dit man kommer med dagens ögon sett. En annan aspekt inom återintegration är när svensken som bott många år utomlands bestämmer sig för att flytta tillbaka till Sverige. Den formen av återintegration kan vara enkel, och när man kommer hem så är det som om man aldrig varit borta. Men det kan även vara precis tvärt om – man känner inte alls igen sig och är inte bekväm i vad som tidigare var ens hem. Det kan vara faktorer i samhället som har förändrats och att man blivit van med det nya landets kulturer och sätt att leva. Man kanske har glömt bort lite av vad som tidigare var självklart ”svenskt”. Men det som kanske är svårast att hantera är de relationer man hade när man flyttade, som kanske inte alls ser ut på samma sätt när man återvänder. Även om man har haft kontakt via mail, på sociala medier eller telefonkontakt så är det inte samma sak. Både den hemvändande och de som bott kvar hela tiden har varit med om saker, utvecklats och förändrats, och det är inte alls säkert att man har kvar samma typ av relation eller till och med får en känsla av att inte känna igen varandra. Och det kan vara tufft, så det är bra att vara beredd på det. En viktig faktor är förstås hur länge man har varit borta. Om man bott utomlands ett halvår har förmodligen inte alls lika mycket hänt som om man flyttar hem efter tio års utlandsvistelse. Det gäller att man inte har en förväntan om att det är samma personer man möter när man återvänder till Sverige, som när man åkte. Förutom tidsaspekten så beror naturligtvis upplevelsen av förändringarna mycket på hur tät kontakt man haft, och om man träffats genom resor till varandra under årens lopp. Integrationsarbete i olika länder Hur integrationsarbetet ser ut i olika länder varierar enormt mycket. Somliga länder ställer hårda krav på nyinflyttade att de exempelvis ska lära sig språket, jobba eller gå olika kurser. Andra länder har minimala eller inga krav alls. Sedan finns det länder som kanske inte ställer några direkta krav, men som ändå på olika vis har integrationsprogram för att underlätta för den nyinflyttade och för att få inflyttade att vara en viktig del i det befintliga samhället.