Om du flyttar utomlands och under tiden där ska föda barn, eller om du redan har barn som du tar med i flytten så finns det massor av funderingar som kan dyka upp och saker som man behöver ta reda på. Se till att vara ute i god tid innan flytten och ta reda på så mycket som möjligt vad som gäller. Alla länder har olika regler kring föräldraledighet, förskola m.m.. I den här artikeln får du svar på några av de viktigaste frågorna som man kan ha om man ska föda barn, vara föräldraledig eller behöver barnomsorg när man flyttat utomlands.
Dags att föda – Ska man välja privat sjukvård eller allmänna sjukhus?
Det är vanligt att den allmänna mödravården är helt gratis i många länder. Man bör även kolla upp standarden och kompetensen ordentligt, både genom egna bedömningar på plats, via kontakter eller genom din arbetsgivare. I många länder är det nästintill krav på att kvinnan ska vila innan och efter förlossningen. I Österrike exempelvis är det inte tillåtet med övertid, helg och nattjobb under graviditeten, och de sista 6 veckorna får man inte jobba över huvud taget. Det är även vanligt att man har mer kontakt med läkare innan och efter förlossningen. En annan skillnad kan vara tillgången till smärtstillande som EDA och lustgas. En annan är att i flera länder får inte pappan vara med i så stor utsträckning, och det kan skilja sig mellan allmänna och privata sjukhus där de privata tillåter att pappan är mer delaktig.
Hur blir det med barnets medborgarskap?
Om du föder ditt barn under tiden du bor i ett annat land får barnet ändå svenskt medborgarskap. Detta sedan en lagändring som trädde i kraft 2015, där barnet alltid får svenskt medborgarskap om minst en av föräldrarna har det. Däremot får folkbokföringen inte automatiskt reda på barnets födsel vilket innebär att det är viktigt att du som förälder anmäler barnets nedkomst till svenska Skatteverket.
Hur lång föräldraledighet har man och får man ersättning under tiden?
I de fall du arbetar i Sverige och flyttar utomlands till ett land som inte ingår i EU/EES/Schweiz så kan du ha rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ersättningen gäller då enligt den svenska normen, men du behöver alltid kontrollera med din arbetsgivare i det andra landet om de har särskilda regler när det gäller längden på föräldraledighet. När det gäller barnbidrag så påverkas inte din rätt till utbetalningar om det är en utlandsvistelse som varar max 6 månader. Är det däremot en flytt av längre karaktär så har du inte längre rätt till barnbidrag. Det kan finnas vissa undantag, exempelvis om landet har en överenskommelse med Sverige och att du ska studera eller sänds via en statlig arbetsgivare för att arbeta utomlands. Om du flyttar till ett annat EU-land och är försäkrad i Sverige så kan du ha rätt till flera olika förmåner som exempelvis:
- Föräldrapenning
- Tillfällig föräldrapenning
- Barnbidrag, flerbarnstillägg och andra familjeförmåner
Jobbar du och den andra föräldern i ett EU/EES-land eller Schweiz så ska familjeförmånerna (barnbidrag och liknande) i första hand betalas ut i det land där barnet är bosatt. Är förmånerna från Sverige (eller annat ursprungsland) högre så kan ett tilläggsbelopp betalas ut från Sverige. Vad gäller föräldrapenning så gäller att om du bor och arbetar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och har barn så kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från det land du arbetar i. Hur mycket och hur länge beror på varje lands egna bestämmelser.
Sverige och Danmark är unika när det gäller hur länge man får ta ut föräldraledighet (ända tills barnen börjar skolan). I de flesta andra länder gäller upp till 3 år. Om det förekommer krav på att ha arbetat en viss tid så kan du tillgodoräkna dig den tiden som du har arbetat i Sverige. Flyttar du hem till Sverige igen så får du i Sverige tillgodoräkna dig de perioder som du arbetat i annat EU/EES-land eller Schweiz.
Tillfällig föräldrapenning samordnas inte med andra länder inom EU/EES eller Schweiz, vilket betyder att du får behålla den tillfälliga föräldrapenningen i sin helhet. I Storbritannien är föräldraledigheten helt obetald medan det i de andra länderna inom EU förekommer ersättning på 70 - 100 procent av lönen.
Dags att börja jobba – vilken barnomsorg finns det?
När det är dags för dig att börja arbeta och ditt barn att börja i någon form av barnomsorg så kan det vara bra att känna till vad som gäller. Olika former av barnomsorg ser ungefär likadant ut i de flesta länder, men då regler och lagar inte styrs genom EU så är barnomsorgen en egen angelägenhet för varje land. Det innebär att det är en stor variation bland annat vad beträffar tillgänglighet och finansiering. Kvaliteten på barnomsorgen varierar även den, och det finns väl utvecklad omsorg inom vissa länder medan utbudet är otroligt knapphändigt i andra. Börja kolla runt tidigt vad som gäller i just det land du har tänkt bosätta dig, eller redan bor. Till exempel så ligger Sverige, Danmark och Frankrike i framkant när det gäller offentlig barnomsorg medan den sämst utvecklade dito finns i Storbritannien, Irland, Grekland och Spanien. Storbritannien har dock utvecklat den privata barnomsorgen med dagmammor. Det enda landet som har fler barnomsorgsplatser än antal barn är Finland. Det är också Finland tillsammans med Frankrike som ställer högst krav på utbildningen av dagbarnvårdare.
Skolan börjar barnen i de flesta länder när de är 6 år, men det förekommer skolstarter betydligt tidigare. Nederländerna och Storbritannien startar skolåldern vid 5 år och Luxemburg och Nordirland har obligatorisk skola redan vid 4 års ålder. Malta börjar barnen redan vid 3 års åldern i så kallad kindergarten. Finland har en flexibel skolstart där barnen är 6 - 8 år när de börjar skolan.
Vård av sjukt barn – får man ersättning?
Ersättning för vård av barn ser liksom övriga regler olika ut beroende på var man bor. De bästa försäkringssystemen för att vara hemma och vårda sitt sjuka barn hittar man i Sverige och Tyskland, och i flera länder finns inte den typen av ersättning alls. Om barnet är bosatt i ett annat land än Sverige kan du inte få ersättning för vård av barn från Sverige.
Sammanfattning
Kort sagt kan man säga att det finns många likheter med allt från graviditet och förlossning till barnomsorg i andra länder och Sverige, men även stora skillnader. Allting kring graviditet och förlossningen sker oftast mycket noggrant, många gånger mer noggrant än i Sverige. Däremot är det inte alltid så vanligt att pappan deltar före, under och efter förlossningen. Oftast får du föräldrapenning i det land du arbetar, men om du skulle ha fått högre ersättning i Sverige så kan du få ett tilläggsbidrag. Barnomsorgen skiljer sig mycket åt, och i många länder är den nästan obefintlig. En kultur där barnomsorgen sköts av mor- och farföräldrarna är vanlig.
