Är högskolepoäng level A - vilken nivå har svenska betyg?

När högskoleutbildningen är över och man har examensbeviset i handen börjar snart utlandet locka. Man har kanske under utbildningen specialiserat sig inom ett område som bara går att studera vidare på universitet med speciella tillgångar, eller också är arbetsmarknaden större i ett annat land. Hur gör man då för att tillgodoräkna sig allt det arbete man utfört under studieperioden, och hur översätter man svenska betyg till ett annat system? Svenska högskolepoäng och betyg Till skillnad från gymnasie- och högstadiebetyg lägger man mindre fokus på att betygsätta nivån på studenternas prestationer under högskolan. Man går i stället efter den tid som en normalpresterande student förväntas behöva lägga på kursen, och delar ut poäng motsvarande tiden – sedan 2007 kallas poängen högskolepoäng (hp). Man räknar med att 1,5 hp motsvarar fem dagar, eller fyrtio timmar, av heltidsstudier, men hur stor den arbetsinsatsen är beror på vilken skola man studerar vid, vilka ämnen man läser och hur motiverad man är. Eftersom det akademiska läsårets båda terminer har 20 veckor vardera blir antalet högskolepoäng man kan få under ett år 1,5*40 = 60 hp. Detta system utvecklades för att vara kompatibelt med ECTS, det europeiska systemet för att omvandla betyg. Tidigare gavs ett poäng (p) för en arbetsveckas heltidsstudier, det vill säga 40 p för ett år. När man talar om högskolebetyg kan man avse två saker. Utöver högskolepoängen delar skolorna även ut betyg – på många ställen kan studenterna bara få godkänt eller icke godkänt, men vilket system man använder är upp till skolorna. Poängen varierar dock inte, till exempel får alla som går en treårig utbildning 180 poäng, förutsatt att alla kurser är godkända. Skolorna bestämmer ofta själva vad man använder dessa betyg till, men eftersom den sjugradiga betygsskalan A B C D E FX F används i ECTS har många lärosäten valt att dela ut dessa betyg till samtliga elever. Som sagt är systemet med högskolepoäng tämligen nytt, och även om det nyttjas av alla svenska högskolor och universitet idag så finns det många som har sin examen i ett gammalt system. Bland dessa hittar man den andra typen av högskolebetyg, som även det var ett sätt att räkna studietid snarare än att gradera studentens prestation. Ett betyg motsvarade en termins heltidsstudier, och en treårig utbildning gav således sex betyg. Betyg och nivåer i andra länder Inom EU använder sig de flesta länder av ECTS, eller ett system som, liksom i Sverige, är kompatibelt med detta. I ECTS motsvarar ett års studier 60 credits, som ska representera både arbetsbördan och studentens kunskaper. Till detta kopplar man även en sjugradig betygsskala med syfte att kunna jämföra betyg som givits i olika länder, men användandet av den varierar från land till land och från lärosäte till lärosäte. Om man väljer att bedriva sina studier utanför EU finns ingen standard på betygssystemen, och vilket system som används varierar starkt, till och med inom länderna. I många länder använder man sig av GPA, grade point average. USA har en skala med fyra steg, där betyget A i alla ämnen ger GPA 4.0, medan Chiles skala går upp till 7.0. Hur räknas betygen om? För att kunna räkna om sina högskoleresultat måste man först ha dem i högskolepoäng. Den som fick sin examen i betyg får räkna med 30 högskolepoäng per betyg. På så vis blir tre års studier = sex terminer = sex betyg = 6*30 = 180 hp. Om man har sina resultat i poäng motsvarar 1 p i det gamla systemet 1,5 hp i det nya. När man har sina resultat i högskolepoäng är konverteringen enkel, förutsatt att man tänker studera i ett land som förhåller sig till ECTS. Då är 1 hp = 1 credit, och ska motsvara samma insats. Det är dock alltid en god idé att prata med skolan där man tänker studera eller platsen där man vill arbeta, för att se exakt vad som gäller, och att göra det i god tid innan ansökningen måste vara inskickad. Den som vill studera utanför EU, till exempel i USA eller någonstans i Asien, måste kolla upp vilken omvandlingskvot som gäller för varje enskild skola. På vissa läroverk måste man dela sina poäng med 2, medan man på andra får dela med 1,5, 1,875, 3,33… Det kan även skilja sig mellan olika läroverk inom landet. Det finns omvandlingstabeller online, men återigen är det en god idé att föra en dialog med skolan eller arbetsplatsen för att se till att allt stämmer i slutändan. Hur står sig svenska betyg internationellt? Att jämföra en svensk examen med en utländsk kräver lite eftertanke – se det som första testet för att klara av utlandsvistelsen. I ECTS-systemet ska en credit motsvara samma arbete som en högskolepoäng, och därmed ska en treårig bachelor-examen motsvara en treårig kandidatexamen. Att omvandla en svensk examen till exempelvis en amerikansk kan bli krångligare, men det är långt ifrån omöjligt. Generellt ska det inte vara någon skillnad mellan svenska och utländska studieresultat, förutsatt att man har räknat om betygen rätt, angett vad man har sin ”major” i, och annan fakta som skolor i båda länderna brukar vara duktiga på att informera om vad som krävs- om de är vana vid internationella studenter. Om man dessutom alltid är noga med att vara formell: skriver ut betygen på ett papper med skolans logga, aldrig skickar original och bifogar en kopia av det svenska originalet, då ökar chanserna för att mottagaren ska ta ansökan under seriöst övervägande. Sammanfattning Svenska högskolebetyg räknas i högskolepoäng (hp) och efter hur mycket tid som går åt för en utbildning. Dessa kan omvandlas till utländska betyg, och hur omvandlingsprocessen går till beror till stor del på var i världen man söker sig. Inom EU är ECTS vanligt, där 1 hp motsvarar 1 credit, men för länder utanför EU måste man ta reda på vilken omvandlingskvot som ger rätt värde. Hur betygssystemet ser ut i andra länder skiljer sig mycket, men det går alltid att omvandla svenska betyg så att de går att utnyttja om man vill studera vidare eller arbeta utomlands. I allmänhet står sig svenska betyg bra internationellt, men det lönar sig alltid att föra en dialog med institutionen dit man vill komma.